- Bekona
- 0735 - 14 00 19
Den kontrollansvarige ska hjälpa byggherren med att ta fram ett förslag till kontrollplan för den aktuella åtgärden som skall utföras (bygga, riva eller anlägga). Det är i grunden byggherrens ansvar att se till att kraven i Plan- och bygglagen uppfylls och att kontroller görs i tillräcklig omfattning. Den kontrollansvariga fungerar som ett stöd för byggherren i denna process. Det är den som utför arbetet som skall intyga att det är utfört korrekt enligt gällande bestämmelser.
Om det görs några avvikelser från föreskrifter eller villkor som byggnadsnämnden har meddelat ska den kontrollansvarige underrätta byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden.
Den kontrollansviga skall närvara vid tekniskt samråd, byggnadsnämndens platsbesök och vid behov även besiktningar. Vanligtvis gör också den kontrollansvariga platsbesök under genomförandet, antal besök kan variera beroende på projektets storlek. Platsbesöken skall dokumenteras och inför slutbeskedet skall ett utlåtande avges till byggherren och byggnadsnämnden. Det finns inget krav att den kontrollansvariga skall delta vid slutsamrådet men eftersom rollen är så pass viktig i en projekt så rekommenderas det.
En kontrollplan är ett dokument som innehåller en sammanställning av de kontroller som behövs för att säkerställa att samhällets krav för åtgärden uppfylls. Oftast utformas kontrollplanen som en checklista där det i rader och kolumner framgår vad som ska kontrolleras, vem som ska kontrollera, hur och när kontrollen ska göras, mot vad kontrollens resultat ska jämföras och på vilket sätt resultatet ska redovisas.
Vid utförandet av lov- och anmälanpliktiga åtgärder är kontrollplanen grunden för kontrollsystemet i plan- och bygglagen. Kontrollplanen är ett dokument för verifiering av att samhällets krav på den bebyggda miljön uppfylls avseende de tekniska egenskapskraven, förbudet mot förvanskning samt varsamhetskravet. (jfr prop. 2009/10:170 sid 301)
Det ska finnas en kontrollplan för alla lov- och anmälningspliktiga byggåtgärder. Även för ombyggnad, annan ändring eller rivningsåtgärder som kräver lov eller anmälan, krävs en kontrollplan. Kravet på kontrollplan gäller exempelvis även vid bygg- och rivningslov i efterhand, tidsbegränsade bygglov eller åtgärder som att ta en byggnad i anspråk för ett väsentligt annat ändamål
Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet lämna förslag till kontrollplan. Eftersom kontrollplanen till ett komplext byggnadsverk ofta är omfattande är det lämpligt att kontrollplanen lämnas till byggnadsnämnden i god tid före det tekniska samrådet. Detta för att ge byggnadsnämnden möjlighet att planera och förbereda det tekniska samrådet och avgöra vilka som bör närvara vid samrådet.
Det är byggherren som är ansvarig för att det finns en kontrollplan för bygg- eller rivningsåtgärden.
I de fall det krävs en kontrollansvarig ska denne hjälpa byggherren med att ta fram ett förslag till kontrollplan. Eftersom kontrollplanen även kan omfatta projektering är det lämpligt att den kontrollansvarige involveras i ett tidigt skede.
I vissa ärenden ska ett tekniskt samråd hållas hos byggnadsnämnden. På samrådet går man bland annat igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt. Senast vid det tekniska samrådet ska byggherren lämna in ett förslag till kontrollplan och de tekniska handlingar som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om startbesked kan ges.
Byggnadsnämnden ska snarast, när ett lov har getts eller en anmälan har kommit in, kalla till ett tekniskt samråd om:
Åtgärden kräver en kontrollansvarig
Det inte är uppenbarligt onödigt
Byggherren har begärt att det skall hållas
Startbesked
En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. För att få ett startbesked ska byggherren kunna visa att åtgärden antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter.
För att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden antas uppfylla kraven ska byggherren lämna in förslag till kontrollplan samt de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna, krävs. Byggherren ska även innan startbeskedet ges kunna visa att det finns färdigställandeskydd och skyddsrumsbesked om så krävs. I vissa fall ska byggherren även lämna in en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem.
Slutbesked
Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att byggnadsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa med tillsyn.
Om kraven för slutbesked inte uppfylls får byggnadsnämnden under vissa förutsättningar ge ett interimistiskt slutbesked i avvaktan på ett slutligt slutbesked. Vid byggåtgärder får byggherren normalt sett inte ta byggnadsverket i bruk innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked. Byggnadsnämnden har dock en möjlighet att i startbeskedet besluta att ett byggnadsverk helt eller delvis får tas i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Tas ett byggnadsverk helt eller delvis i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked ska byggnadsnämnden besluta om byggsanktionsavgift.
Ja, du behöver i normalfallet vänta i 4 veckor från det att bygglovet har kungjorts. Dock finns vissa undantag som du kan läsa om nedan.
Tidigare fanns det inga bestämmelser i plan- och bygglagstiftningen som reglerade när beslut om bygglov, rivningslov och marklov fick verkställas, det vill säga påbörjas. Av rättspraxis framgick dock att sådana beslut fick verkställas direkt, det vill säga innan de har fått laga kraft. Den åtgärd som beslutet gällde fick alltså påbörjas även om beslutet var överklagat eller fortfarande kunde överklagas. Om åtgärden påbörjades innan beslutet fått laga kraft skedde det dock på byggherrens egen risk eftersom beslutet kunde bli upphävt.
På grund av de nya reglerna om verkställighet i förvaltningslagen har det införts bestämmelser i PBL som särskilt reglerar verkställbarheten av lovbeslut. Om inte särskilda bestämmelser införts i PBL hade förvaltningslagens bestämmelser gällt. Det innebär att det i så fall hade kunnat dröja länge, upp till flera år, innan en åtgärd fick påbörjas.
Lagändringen i PBL innebär att beslut om bygglov, rivningslov och marklov får verkställas först fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Efter dessa fyra veckor får beslutet verkställas även om det inte har fått laga kraft.
Byggnadsnämnden får dock bestämma att ett beslut om bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Enligt propositionen kan det till exempel göras när det finns en akut fara för människors liv eller hälsa. Det kan även göras för att skydda betydande egendomsvärden exempelvis till följd av en naturkatastrof eller en allvarlig olycka.
Vid handläggningen av en ansökan om lov och förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta kända sakägare och organisationer som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att yttra sig.
Byggnadsnämnden är i vissa fall skyldig att informera grannar och andra berörda och ge dem en möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. Deras yttranden utgör en del av det underlag som ligger till grund för byggnadsnämndens beslut. Byggnadsnämnden ska nämligen göra en avvägning mellan de olika enskilda intressena.
Det finns anledning att betona vikten av att reglerna om att höra grannar följs. Om reglerna inte följs upphävs beslutet om det överklagas.
Byggnadsnämnden ska underrätta om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser en åtgärd som:
Ingen underrättelse behövs dock om det är uppenbart att lov inte kan ges